Bra Brassaï?

 Så… Jag besökte den stora Brassaïutställningen på Moderna museet i Stockholm.

Bakom pseudonymen Brassaï döljer sig Gyula Halász (1899-1984). Han är mest känd för sina foton av Paris på 1930-talet. Kanske kan Brassaï ses som en de pionjärer som tog fotografiet från huvudsakligen dokumentärt innehåll till en mer självständig konstform? Eller att han åtminstone ligger i gränslandet mellan dessa?

Brassaïs foton har olika temata. De kan vara foton på öde gator, trappor, udda människor, fattiga, klotter, men även dåtidens kändisar.

Mest känd är han nog för sina foton av Paris nattetid: öde gator med gatlyktor. Där finns en mysig murrig stelhet som underförstår att denna miljö skapats av människor. Det som vanligen är bakgrund hamnar här i fokus. Ja, där lyckas han verkligen!

Däremot tycker jag att kändisfotografierna på Picasso och andra konstnärsvänner känns aningen uppstyltade och saknar spontanitet. Hans foton av kriminella är lite för mycket karikatyr och mer nedlåtande än undersökande. Tidstypiska på ett dåligt sätt. Bättre lyckas Brassaï med fotografierna av renhållningsarbetare. Här finns en verklig medkänsla och nyfikenhet. Paris blir likt en organism som ska undersökas. Brassaï är en upptäcktsresande som synliggör verkligheten.

Bäst tycker jag om Brassaïs foton av klotter. De känns helt samtida med oss. Vi människor idag är faktiskt ganska lika dem för hundra år sedan. Men här finns även en känslan av flyktighet; att dessa tecken nu är bortstädade. De var som skråmor på Paris hud som, likt människans, förnyas om den rispas.

Det är svårt att se vem som idag fyller den konstnärliga och intellektuella roll som Brassaï hade. Kanske var han även en föregångare till instagram- och facebookbilder?

______________________________________

Detta är min blogg ORMBO. Besök även min hemsida! Där kan du gratis läsa böcker jag skrivit och där finns ett artikelarkiv med massor av artiklar jag skrivit i olika tidningar. Min hemsida finns här!