"Det bästa som hänt!"

Vad är det bästa som hänt? En arbetskamrat svarade på den frågan för många år sedan.

Det här var på stenåldern, kanske 15 år sedan. Således innan internet hade blivit vanligt i de flesta hem och mobilerna vanligen inte kunde användas att surfa med.

Vi var ju nattarbetare. Det är alltid lite joxigt, förutom att det sliter, eftersom du missar många sociala kontakter. På den tiden innebar det dessutom att det var svårt rent praktiskt att göra vardagliga saker: som att se på teve. Försök förstå hur du knappast kunde se på 21-nyheterna, när du skulle gå till jobbet tre-fyra timmar senare och behövde sova innan!

Men så kom morgonteve! “Det bästa som hänt!” Plötsligt kunde nattarbetare ta del av nyheterna, vi kände oss nästan som vanliga människor. Efter en hård natts slit kunde vi sjunka ner i tevesoffan. När vi dessutom visste att de flesta andra människor skulle stressa iväg till sina dagjobb – ja, då kändes det ännu bättre!

Nej, morgonteve är kanske småmysigt, men knappast någon djupt intellektuell informationskanal. Min poäng är bara att metoderna och villkoren för samtal är olika för olika grupper av människor. Och om någon förbisedd grupp plötsligt upptäcker att de alls blir tilltalade, så kan reaktionen bli entusiasm – även för vardagliga småsaker.